HUNSOR -Sweden Today

HUNSOR -Sweden Today

free, independent information resource

www.hunsor.se/ehunsor.html » Sweden by Hunsor

OECD rapport: International Migration Outlook 2012

European UnionPosted by administrator Thu, June 13, 2013 14:13:13
Gränsöverskridande migration: Översikt 2012 - Sammanfattning på svenska

•Avmattningen av invandringen till OECD-länderna på grund av den globala ekonomiska krisen tycks ha nått sitt slut.
Migrationen till OECD-länderna sjönk 2010 för tredje året i följd, men började 2011 åter stiga i de flesta länder. Den
tillfälliga arbetskraftsinvandringen fortsatte att sjunka, om än långsammare, medan antalet människor som kommer
till OECD-länderna för att studera fortsatte att öka.

Med en fortfarande bräcklig återhämtning och en allmän opinion, som är känslig i migrationsfrågor mot bakgrund
av fortsatt hög arbetslöshet har många regeringar infört restriktivare invandringspolitik. Arbetslösa unga invandrare
är också en särskild källa till oro, som kräver målinriktade programåtgärder från regeringarnas sida.

För framtiden väntas befolkningens åldrande få en betydande effekt på migrationstendenserna, dock kanske på
oväntade sätt.

Samtidigt är det inte klart hur mycket längre invandringen av högkvalificerade personer från Asien kommer att
fortsätta att öka, när efterfrågan på högutbildad arbetskraft i regionens snabbväxande ekonomier växer.

I denna upplaga av migrationsöversikten granskas tendenser i migration och migrationspolitik, liksom
sysselsättningssituationen för invandrarna. I specialkapitel detaljgranskas hur förändringar med avseende på
studieresultat och sysselsättning påverkar migrationen samt Asiens förändrade roll i den gränsöverskridande
migrationen.

Migrationsflöfena till OECD ...
Den totala permanenta invandringen till 23 OECD-länder plus Ryska federationen minskade 2010 för tredje året
i följd. Minskningen var dock blygsam (-3% jämfört med 2009), och antalet invandrare - drygt 4,1 miljoner - var
högre än något annat år före 2005, för vilket standardiserad statistik finns tillgänglig. Preliminära siffror visar att
immigrationen åter började öka 2011 i de flesta europeiska OECD-länder utom Italien samt till Australien och Nya
Zeeland. Kanada noterade en betydande tillbakagång efter rekordhöga siffror 2010.

Fortfarande begränsade belägg för ökande
emigration från Sydeuropa, Irland
I OECD-länderna präglades 2011 av försämrade ekonomiska villkor i några euroländer, särskilt Grekland, Irland,
Italien, Portugal och Spanien, vilket gav upphov till vissa spekulationer om emigrationsökning. Hittills tillgängliga
belägg tyder på att utvandringen från dessa länder verkligen ökat, men bara blygsamt. Utflöden av infödda personer
har också varit tämligen små, med undantag för Irland, där språkbarriärer för utvandringen kanske utgör ett mindre
problem.

Fria rörligheten och
arbetskraftsmigrationen avtar ...

Den fria migrationen, som minskat kraftigt sedan 2007, stod år 2010 för 20 % av alla permanenta
invandringsflöden. På grund av minskad efterfrågan från arbetsgivarnas sida minskade även arbetskraftsinvandringen
och utgjorde endast 21 % av det sammanlagda antalet. Allt som allt stod anhöriginvandringen för den största
migrationsandelen 2010, nämligen 36 % av flödena (45% om beledsagande familjemedlemmar inräknas). Humanitär
immigration utgjorde bara 6 % av migrationen i EU och 13 % i USA.
... men den temporära
arbetskraftsmigrationen är fortsatt stark

Den temporära arbetskraftsmigrationen tenderar att reagera
snabbt och kraftigt på förändringar i de ekonomiska
förhållandena. Den sjönk faktiskt brant åren 2008-2009, men 2010 noterades bara en blygsam nedgång med 4 %
Storleken av de temporära arbetskraftsmigrationsflödena ligger nu på ca 1,9 miljoner individer, betydligt mer än de
1,4 miljoner som hade beräknats för permanent arbetskraftsinvandring.
Antalet gränsöverskridande studenter
fortsätter att växa ...
I motsats till både permanent migration och tillfällig arbetskraftsinvandring fortsatte antalet gränsöverskridande
studenter att växa 2009; det ökade med 6 % för att nå drygt 2,6 miljoner i OECD-länderna och Ryska federationen.
Australien ersatte Frankrike som tredje största mottagarland efter USA och Storbritannien. Gränsöverskridande
studenter står i genomsnitt för mer än 6 % av alla studenter i OECD-länderna. Bland dem står Kina och Indien för
hela 25 % av utlandsstudenterna, som är en viktig källa för framtidens arbetskraftsmigration.
... medan statistiken för asylsökande är
fortsatt stabil

Antalet ankommande asylsökande i OECD-länderna var något lägre 2010 än 2009 och mycket lägre de höga
tal som noterades vid millennieskiftet. Den ekonomiska krisen har således inte lett till några stora ökningar av
antalet asylsökande. Frankrike var fortsatt det land som tog emot flest asylsökande 2010, följt av USA och Tyskland.
Det viktigaste ursprungslandet 2010 var Serbien, följt av Afghanistan och Kina. År 2011 bröts denna trend, när
asylansökningarna ökade med mer än 20 %, i synnerhet på grund av den "arabiska våren" och ett ökande antal
ansökningar från Afghanistan.

Kina står för nästan 10 % av
migrantflödena

År 2010 var Kina åter det främsta ursprungslandet för migrationsflöden till OECD; nästan var tionde invandrare
är kinesisk medborgare. Rumänien, Indien och Polen kommer därnäst, varvid vart och ett av dem bidrar med ca 5
% av totalantalet.

Migranterna drabbas hårdast av förlusterna
av arbetstillfällen

Lågkonjunkturen drabbade invandrarna hårt och nästan omedelbart i de flesta OECD-länderna. Beläggen tyder på
att den ekonomiska krisens effekter på arbetslösheten har varit mer uttalad för invandrarna än för de infödda. Generellt
gäller inom OECD att arbetslöshetstalet för utlandsfödda ökade med fyra procentenheter mellan 2008 och 2011,
vilket ska jämföras med 2,5 procentenheter för infödda. Än mer bekymmersam är ökningen av långtidsarbetslösheten
bland invandrarna. I de flesta länder svarar invandrarna för mellan 14 och 30 procent av ökningen av den totala
arbetslösheten, en siffra som oftast ligger en bra bit över deras andel av den sammanlagda sysselsättningen.
Krisen har påverkat olika invandrargrupper på olika sätt. I de flesta länder har invandrarkvinnor påverkats
mindre än utlandsfödda män - i åtskilliga länder har invandrarkvinnor börjat förvärvsarbeta för att motverka
de inkomstförluster som drabbat deras män. Med avseende på kompetensnivåer har utlandsfödda lågutbildade
arbetstagare drabbats hårdare än de medel- och högutbildade. Detta sammanhänger inne bara med skillnader i den
sektorsvisa sysselsättningsfördelningen, utan även med den typ av arbeten som de har (ofta tillfällighetsjobb) och med
avsaknaden av chefsbefattningar, vilket innebär lägre uppsägningskostnader för arbetsgivarna.

Unga invandrare särskilt sårbara ...

Ökningen mellan 2008 och 2011 av andelen ungdomar, som varken går i skolan, förvärvsarbetar eller utbildar
sig (s.k. NEET), en indikator på yngre människors "brist på arbete", har varit särdeles markant bland invandrare.
Detta utmärker i synnerhet Grekland, Spanien, Sverige, Irland och Italien. I flertalet länder har därtill förekomsten av
tillfällighetsanställningar ökat mer för unga utlandsfödda arbetstagare än för deras infödda generationskamrater eller
för utlandsfödda vuxna (i åldrarna 25-54 år). På liknande sätt har i ett antal länder andelen för deltidsanställning av
den sammantagna anställningsvolymen ökat mer för invandrarungdomar än för infödda ungdomar.
... vilket kräver adekvat och omedelbar
reaktion

Att både under krisen och återhämtningen genomföra särskilda program för att hjälpa unga människor att hitta
och behålla ett arbete är ännu viktigare för lågutbildade utlandsfödda ungdomar, som tyngs av en kombination av
handikapp (låga kompetensnivåer, svag språkfärdighet, begränsat tillträde till nätverk) och som löper större risk för
framtida arbetslöshet och kan befaras få en reducerad livsinkomst ( den s.k. "ärreffekten")

Regeringarna ser över sin
migrationspolitik ..

Åtskilliga länder har under åren 2010-2011 gått över till mer restriktiva immigrationspolitiska program till följd av
ändrade ekonomiska villkor och en ökande allmän uppmärksamhet kring migrationsfrågor. Nytillträdda regeringar har
stramat upp kontrollerna av invandringsprocessen och inskränkt möjligheterna till långtidsinvandring för invandrare
med dåliga anställningsutsikter. Mer generellt gäller att många regeringar har gått igenom sina inventeringar av
bristkompetenser och program för temporära anställningar och har ålagt arbetsgivaren striktare kontrollrutiner.
Poängsystemen för antagande har blivit mer efterfrågedrivna och mindre tillgångsdrivna.
... däribland integrationspolitiken

Integrationen fortsätter att vara högprioriterad för OECD-ländernas migrationspolitik. De har lanserat en lång
rad integrationsrelaterade initiativ, från att fastställa heltäckande nationella strategier till finjustering och förbättring
av förefintliga handlingsplaner och integrationsprogram. Fokus skiftar också mellan etablerade och nyanlända
invandrare. En gemensam nämnare för dessa program är prioriteringen av integration på arbetsmarknaden och
förstärkning av integrationens utbildningsaspekter, bl.a. språkträning.

Den demografiska utvecklingens effekter på
migrationen

Befolkningens åldrande och migrationens roll för antagandet av denna utmaning är inte bara en fråga om hur
många nya arbetstagare det finns för att ersätta dem som går i pension. Genom att studera migrationens bidrag
till arbetskraftens förändringar - i stället för förändringarna inom den aktiva befolkningen - med avseende på
utbildningsnivå och sysselsättning märker man klart att arbetsmarknaden förändras alltför snabbt för att enbart de
demografiska obalanserna ska kunna fungera som tillförlitlig indikator på framtida anställningsbehov.
Under perioden 2000-2010 var utbildningsnivån hos debutanterna i arbetslivet mycket högre än den hos de
arbetstagare som gick i pension.. Nya immigranter hade utbildningsnivåer, som låg mellan dem hos debutanter och
pensionärer, med proportionellt fler högutbildade arbetstagare bland de nya invandrarna än bland pensionärerna. I de
flesta länder spelar debutanterna dock en viktigare roll för att upprätthålla arbetskraftens storlek än för att uppgradera
dess kompetens.

Sedan finns det också frågan om vilken typ av sysselsättning som kommer att stå till förfogande i framtiden
och de kompetenser som kommer att behövas, jämfört med gårdagens jobb och kompetensuppsättningar. Nyanlända
invandrare utgjorde 15 % av debutanterna på de under decenniet kraftigt växande yrkesområdena i Europa och 22 % i
USA. De spelar således en betydande roll i de mest dynamiska delarna av ekonomin, t.o.m. under förhållanden då den
största delen av migrationen inte har varit efterfrågedriven. Men ett större antal invandrare debuterade på de snabbast
krympande sektorerna - 28
% i Europa och 24 % i USA. I några länder är siffran signifikant högre för lågkvalificerade
arbeten, något som riskerar att skapa en segmenterad arbetsmarknad.
Ökande asiatisk invandring till OECD-
länderna ...

Invandrarna från Asien stod för 17 % av alla migranter över 15 år i OECD-länderna under perioden 2000-2010,
och 30 % av migrationsflödena år 2010 kom från den regionen. Asien, i synnerhet Indien och Kina, tillhandahåller
dessutom en stor del av de högutbildade invandrarna till OECD-länderna. På kort sikt kommer Asien med största
sannolikhet att fortsatt vara huvudkällan för mer välutbildade arbetstagare. På längre sikt, allteftersom Asien utvecklas,
kommer världsdelen att producera fler välutbildade arbetstagare, men också skapa förutsättningar för dem att stanna
och att locka till sig välutbildad personal från andra delar av världen.
... och framtida utmaningar för
arbetsmarknadssysteemen i Asien

Det är svårt att hantera den lågutbildade arbetskraftens migration i Asien på grund av ett stort arbetskraftsöverskott
och begränsade anställningstillfällen, vilket leder till ockerhyror och stigande migrationskostnader för lågutbildade,
med avsevärt sjunkande inkomster från utlandsarbetet som följd. Några åtgärder, t.ex. Koreas arbetstillståndsplan
(EPS), har visat sig vara ett effektivt verktyg för att övervinna dessa svårigheter. Under tiden har ursprungsländerna
nämnt Filippinerna som en modell för hur överskottsarbetskraften ska integreras på arbetsmarknaden i stort - i olika
sektorer, till olika bestämmelseorter och på olika kompetensnivåer - och samtidigt skydda deras rättigheter. Då
ökningen av efterfrågan på lågutbildade invandrare förblir begränsad i Gulfstaternas samarbetsområde (GCC) och
OECD:s mottagarländer, liksom inom Asien, kan utrymmet att i signifikant grad öka tillgången till denna typ av
invandrare befaras bli inskränkt.

I framtiden kommer de asiatiska länderna att ställas inför ett antal utmaningar, bl.a. den att hantera en ökande
anhörig- och äktenskapsrelaterad invandring, men också den att ta fram mer heltäckande integrationsstrategier, då
bosättning - eller åtminstone längre uppehåll i värdlandet - blir en frekventare företeelse för både hög- och lågutbildade
invandrare.

Read the complete English version on OECD iLibrary !
OECD (2012),
International Migration Outlook 2012
, OECD Publishing.
doi: 10.1787/migr_outlook-2012-en

  • Comments(0)//sweden.hunsor.se/#post110
« PreviousNext »