HUNSOR Observer

HUNSOR Observer

free, independent information resource

www.hunsor.se/ehunsor.html » Hungary by Hunsor

En minister i hungarofobi

Hungary TodayPosted by administrator Thu, August 14, 2014 12:44:06

Det är inte första gången Birgitta Ohlsson ger sig på att vränga ut och in på Ungern och dess folkvalda. Detta gör hon med förkärlek – och ack så i emfas. För i de svenska mediala träskmarkerna kan hennes åsikt flyta med som en död fisk, samtidigt som oppositionen mot henne dränks i pressens egencensur.

Jag har själv över hundra refuseringar att visa upp. Alla artiklar handlar om Ungern, de är debattartiklar eller repliker på debattartiklar. Mina artiklar stödjer sig på ursprungskällor och identifierar hålen i hungarofobernas argumentation om ”urholkad demokrati” och ”förtryck”. Men i Sverige är det så hög grad av demokrati, att det alltid finns utrymme för att ta bort kommenteringsmöjligheter och neka medborgarna den replikrätt som ”god publicistisk sed” föreskriver. ”Vi gillar olika” heter det, men inte när det gäller olika åsikter och värderingar. Här passar i och för sig Björn Wimans oförglömliga ”demokratiska” ord: ”Ungern har ingen replikrätt”.

I sin senaste kakafoni gör Ohlsson en analys om Viktor Orbáns tal i friluftsuniversitetet i Tusándfürdő i Transsylvanien. Men hon gör det som fan läser bibeln. Eller som den ”sakliga och objektiva” TT som ansåg sig kunna sammanfatta ett dryga halvtimmes tal med ett brottstycke av en halv mening. Texten på hela talet finns publicerat, i sin helhet, på minst två språk. Det är inte så jättesvårt att förstå vad Orbán vill ha sagt. Men vänsterliberala skribenter gör inte det. Eller så är de så upptagna med att ”vinkla” verkligheten. Faktiskt så undrar man om den Birgitta Ohlsson, som borde föreställa en intelligent kvinna inte de facto enbart rabblar en sammanfattning från någon ”välmenande” ”rådgivare”, likt en papegoja. Om så är fallet, så är det ovärdigt för Sverige att vi håller oss med en sådan Europaminister.

I sitt tal beskriver Orbán vad ”liberalism” har inneburit i Ungern; den starkes maktfullkomlighet mot den svages rättslöshet. Han talar om det nyliberala samhällsordningens misslyckande. Han jämför systemskiftet i slutet av 80 – talet med det paradigmskifte vi borde stå inför efter finanskrisen 2008. Han har återgett flera personer som har varit inne på samma spår och spår marknadsliberalismens slut. Orbán hänvisade till Obama som ville kämpa mot ”cynismen i marknadsvärlden”, talade öppet om ekonomisk patriotism och att stödja företag som anställer amerikaner. Samtidigt påpekar han att sådant prat föranleder stening i det ”provinsiella Ungern”. Och tydligen även i Europa, om det kommer från ”fel” källa. Det är det som pågår nu. Udden av Orbáns tal är tydligt riktat mot marknadsliberalismen. Då rycker dess lakejer villigt ut på offentlig lynchning. Givetvis glömmer dessa att nämna citaten från Amazons grundare som anser att det nuvarande marknadsliberala systemet är snarare feodalistisk än liberal. Eller citaten från en annan välrespekterad analytiker som menar att internet är så koloniserad av storföretagen att de håller på att vittra sönder dess saklighet. Vilken slump att dessa bitar försvinner i ”analysen”.

Orbán sticker inte under stol med att han intresserar sig för frågor om vad som gör folkgrupper framgångsrika på den internationella arenan; …”staten är inget annat, än ett sätt att organisera en gemenskap, som i vårt fall ibland sammanfaller med landsgränser, ibland inte och nutidens kanske definierande företeelse i världen kan sammanfattas med att det pågår en tävlan att hitta den gemenskapsorganisation eller stat som bäst kan göra en nation eller gemenskap internationellt tävlingsmässig. Det är förklaringen mina damer och herrar till att den mest populära tanken är att förstå de system som är vare sig västliga, liberaler, liberala demokratier eller ens demokratier, men trots detta kan göra nationer framgångsrika.” Orbán beskriver vad analytikerna själv säger. Systemet är sjukt, man måste tänka om. Nya lösningar krävs för att lösa världens problem. Det inser många, inte bara Orbán. Ur detta drar då Reuters, TT, AP och andra vänsterliberala pressorgan slutsatsen att Orbán inte gillar demokrati. Och de exempel han tar upp från analyserna får fungera som hans ”favoritländer”. Man tar tacksamt emot färdigtryckt polemik från MSZP:s pressorgan Népszava, för de anses vara ”objektiva”. Detta räcker för Ohlsson för att klappa sig själv på axeln och sjunka ännu djupare i sin grupptänkandeprocess. Hennes iver att trycka ner ena etiketten efter den andra i halsen på läsaren är omisskännlig.

Vad som passerar gränsen för god smak är när Ohlsson börjar skriva allmänt om ”judehatet i Europa”, när hon egentligen borde sitta och dividera om elefanten i rummet; aktuella dagliga hatbrott mot judar här i Sverige! Eller de attityder mot romer som tigger på svenska gator som man märker bara när man stannar till länge nog. Men det är lättare att peka utåt i stället. Med detta demonstrerar Ohlsson också sin pompösa, kolonialistiska attityd mot östeuropéer som borde veta hut. Peka nedåt från den höga häst hon sitter på. Och när hon kan med att skriva om att ”intolerans får aldrig mer leda till förtryck av enskilda medborgare” så blir det ett riktigt slag i ansiktet på de minoritetsungrare som dels utsätts för sådan intolerans, men mera för EU:s tystnad om densamma.

Det mest beklämmande här är vad som sticker ut som organiserande struktur i dessa skriverier. Det är inte en konspiration, det är en kultur av intolerans och hat. Hatet mot konservativismen, mot människor som ser familjen som samhällets kärna, hatet mot Orbán och hatet mot Ungern och mot oss ungrare och alla andra som inte vill definiera sin verklighet som Europas liberala och socialistiska federalister vill. De ska straffas, hårt, utan tanke på vilka prejudikat dessa åtgärder skapar. Bristen för tolerans mot andras olikhet och rätten till en egen identitet är uppenbar. Och då större delen av östeuropéerna har ett konservativt mindset, blir fördömandet även rasistiskt.

Det finns även rum för infatilisering; ungrarnas internationellt godkända val underkänns, eftersom Ohlsson och co anser att de har röstat på fel alternativ. Vi ska klappas på huvudet och räddas – från våra egna val. Även om jag som ateist inte gillar inriktningen om ”kristna värden”, så får jag erkänna att koalitionen Fidesz – KDNP vann tre val med överväldigande majoritet och är Ungerns legitima regering. Birgitta Ohlssons kan bara inte förlika sig med att en konservativ majoritet med kristen grundsyn röstar fram en sådan regering – så hon gör sitt bästa att bortförklara valresultatet. Hon talar föraktfullt om ”bakåtsträvande nationalism”, men det är ju klart; grundbultarna i nationalism såsom en självklar rätt till sin egen kultur, rätt till sin egen historieskrivning och sitt eget språk passar dåligt in i federalisternas och internationalisternas mall. Och det är en agenda väldigt många i Europa är väldigt ointresserade av.

Givetvis måste Ohlsson ställa sin plats till förfogande med omedelbar verkan.

L P

Bloggare och Debattör



  • Comments(0)//observer.hunsor.se/#post207